Första posten

Jag började tycka att det är rätt fånigt att snacka om mitt pånyttfödda intresse för framför allt nagelfixning på min quiltblogg. Jag menar - hur många i quiltdjungeln kan vara intresserade av nagellack och makeup i övrigt?

Bakgrund - förmodligen för att min mamma var totalt ointresserad av att maka sig och min mormor alltid var fixad, så har jag tyckt att makeup är oerhört spännande och givande. Jag tillhör dom där människorna som ser vädligt mycket bättre med än utan, ungefär som en tom canvas innan oljefärgen målats på LOL. Jag var nagelbitare enda till dess jag var 16år och höll på att kolavippen i körtelfeber - fick en sorts lidnersk knäpp då jag plötsligt insåg att det var bättre att dö med obitna naglar;-)

Tyvärr (från nagelperspektiv) jobbade jag sen en hel massa år inom sjukvården, där naglar skulle hållas korta och välskötta - hur kul är det?? Men så fort jag gjorde nåt annat än stoppade händerna i operationshandskar dagarna i ände och det enda sättet man hade att visa sitt utseende bakom munskyddet var en rejält intressant ögon makeup, så fick naglarna äntligen växa sig långa och bli ompysslade efter alla de konstens regler som fanns runt 1985 sissådär; stärkande lacker, fake toppar eller silkeswraps...och fin-fina nagellacker i olika färger. Lååååång mening, jag vet ;-P

Så vitt jag kommer ihåg fanns det inga nageldekorationer då, så jag hittade på mina egna med smala penslar och olika färger på lack, något som väckte ett visst inresse.

Då Mannen med segelbåt klev in i mitt liv- hur man kan segla och ha hela naglar är mer än vad jag förstår, men Malin på Sminkbloggen lyckas är mer än vad jag fattar.....Små söta bäbsepluttar anlände så småningom och  blöjrumpor att lyxlånga naglar går liksom inte ihop, lika lite som trädgårdsarbete, så naglarna föll liksom i glömsta och jag skäms nästan att erkänna det, men de tuggades på då och då. Och i den mån de fick växa en bit och lackas, började de skiva sig i topparna som ett brev på posten :-(

Lät naglarna växa ett tag, hittade igen mina gamla OPI lacker som var lika fina som när jag köpte dem för en 2-3 år sedan och höll dem lackade - åtmistone gjorde det det lättare att hålla flisorna på plats. Så en dag läste en dag om Scratch Nail Food på Sminkbloggen, skickade efter en flaska som ärligt talat är oerhört bra och sen var det kört LOL - ett hanterbart antal flaskor med lack har nu hittat hem till mig. Hittade också flera skönhetsbloggar, som pratar om och recencerar både makeup, skönhetsprodukter, nagellack och nagelkonst och jag måste ju erkänna att jag finner alltihop väldans intressant:-) Det finns ex. en superengegerad tjej som skriver nästan enbart om nagellack och hon och Malin har inspirerat mig till att åtminstoner försöka tänka bortom vinrött och lila. Grönt guld t.ex.....som en grön mamba och så vackert man kan dåna av.

Nu har mina naglar nått en lagomt lagom längd, men vafför ska man va' lagom?? Just nu har dom en gammal OPI mörkt julröd med Mavalas Gold Glitter ovanpå, inte så spännande kanske med väldigt juligt och fint. En ny kombination ligger i planerna för Nyårsafton, tillsammans med lugnande tabletter och fetvadd i öronen på Fiona (som är min äldsta hund)...varför blir inte fyrverkerier förbjudet nångång??? Ehhh, fokusera - naglar inte hundar....så jag kan ju avsluta med att berätta att en nagel julklapp till mig själv förhoppningsvis kommer att landa i min brevlåda under de närmaste veckorna. Oerhört spännande :-)